Lagen om styrelserepresentation för privatanställda omfattar såväl aktiebolag och ekonomiska föreningar som banker och försäkringsbolag.
Huvudpunkter i lagen
I företag med i genomsnitt minst 25 arbetstagare sysselsatta under det senaste räkenskapsåret har facket rätt till två ledamöter och två suppleanter.
I företag med i genomsnitt minst 1000 arbetstagare under det senaste räkenskapsåret och som bedriver verksamhet i skilda branscher har facket rätt till tre ledamöter och tre suppleanter. Med arbetstagare avses alla arbetstagare oavsett anställningsform och anställningstid. De anställdas rätt till styrelserepresentation får inte leda till att antalet arbetstagarledamöter överstiger antalet övriga ledamöter.
Koncerner räknas som ett företag när det gäller de anställdas representation i moderbolagets styrelse.
Vilka företag omfattas?
Lagen gäller för aktiebolag, ekonomiska föreningar, banker och försäkringsbolag. En förutsättning är dock att företaget under det förflutna räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare här i landet. Härmed avses alla arbetstagare, oavsett anställningsform och anställningstid.
Lagen omfattar inte handelsbolag, kommanditbolag eller stiftelser. Koncerner räknas som ett företag när det gäller de anställdas representation i moderbolagets styrelse. Har koncernen minst 25 anställda får de anställda utse representant i moderbolagsstyrelsen, hur få anställda de enskilda företagen än har.
I dotterbolag med minst 25 anställda har de anställda rätt att utse representanter i det egna företagets styrelse och medverka när representanterna utses i moderbolagets styrelse. Anställda i moderföretaget får alltså ’’dela med sig’’ av denna rättighet.
Arbetstagare, som stadigvarande är sysselsatta i ett kommissionärs- eller dotterbolag men som träffat sitt anställningsavtal med kommittent-eller moderföretaget, ska betraktas som anställda även i kommissionärs- eller dotterbolaget. Dessa anställda har, om de är minst 25, rätt till representation både i kommissionärsbolaget/dotterbolagets styrelse och i styrelsen för det bolag där de är formellt anställda.
Vad som menas med stadigvarande sysselsättning får bedömas från fall till fall. Tillfälligt inlånad arbetskraft omfattas inte av bestämmelsen.
Kollektivavtal en förutsättning
Varje lokal facklig organisation som har kollektivavtal med företaget har rätt att besluta om arbetstagarrepresentation. Gäller beslutet moderföretaget, kan det fattas av en lokal facklig organisation som har kollektivavtal med något företag i koncernen. Beträffande kommissionärsbolag och dotterbolag kan en facklig organisation besluta om styrelserepresentation, om den har kollektivavtal med antingen kommissionärsbolaget/dotterbolaget eller det bolag där arbetstagarna formellt är anställda. Rätten till styrelserepresentation gäller oavsett om organisationen har några medlemmar i företaget eller inte.
Lokal valfrihet
De lokala fackliga organisationerna har rätt att utse styrelserepresentanter. De är dock inte skyldiga att göra det. Det står parterna inom företaget fritt att finna andra former för de anställdas inflytande och insyn.
Antal arbetstagarledamöter
I företag som omfattas av lagen har de anställda som huvudregel rätt att utse två ledamöter och två suppleanter. Om företagets styrelse består av endast en stämmovald har de anställda rätt att utse en arbetstagarledamot och en suppleant. I företag, som under det senaste räkenskapsåret haft i genomsnitt minst 1000 anställda inom landet och som dessutom bedriver verksamhet i skilda branscher, har de anställda rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter. Som exempel på vad som menas med att bedriva verksamhet inom flera branscher kan nämnas ett företag som bedriver näring inom både skogsbruk, pappers- och trävaruindustri.
Om det totala antalet styrelseledamöter är litet kan de anställda genom dessa regler få lika många ledamöter i styrelsen som aktieägarna. Vid lika röstetal i styrelsen har emellertid ordföranden utslagsröst. Det förutsätts att ordföranden är utsedd av stämman.
Fördelning av arbetstagarnas styrelseposter
- Om mer än 80 procent av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget tillhör samma organisation, får denna utse samtliga arbetstagarledamöter.
- Om en organisation företräder minst fem procent av de organiserade arbetstagarna får denna utse en suppleant.
- I annat fall får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. Om de anställda har rätt till tre ledamöter och tre suppleanter får den större av organisationerna utse två ledamöter och två suppleanter.
- Lokala organisationer som tillhör samma fackliga huvudorganisation räknas som en organisation.
Vilka arbetstagare får utses och för hur lång tid?
Arbetstagarledamöter bör utses bland de anställda i företaget eller, i fråga om moderföretag, bland de anställda inom koncernen. Företaget kan dock inte förhindra att utomstående utses, såvida inte de aktuella personerna sitter med i styrelsen för andra företag som inte ingår i samma koncern. Mandattiden för en arbetstagarledamot bestäms av den organisation som utsett vederbörande. Uppdragstiden får dock inte omfatta mer än fyra hela räkenskapsår och ska bestämmas så, att den upphör i samband med stämman. Har arbetstagarledamöter utsetts får de sitta kvar mandattiden ut även om antalet anställda skulle understiga 25. Beslut om arbetstagarrepresentation ska meddelas företagets styrelse skriftligen. Arbetstagarrepresentanten tillträder sitt uppdrag tidigast tre månader efter det att företagets styrelse mottagit den skriftliga underrättelsen.
Suppleanter får deltaga
Suppleant för en arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig både vid styrelsesammanträden och vid företagets stämma, även om den ordinarie ledamoten är närvarande. Suppleanten har dock ingen rösträtt i detta fall. Även suppleanten ska få tillgång till underlag och i övrigt få fullgoda möjligheter att delta i styrelsearbetet.
Närvaro i arbetsutskottet och beredningsorgan
En arbetstagarrepresentant har möjlighet att närvara i ett arbetsutskott inom styrelsen ett beredningsorgan utanför styrelsen, dock endast om styrelsen särskilt har utsett det för att förbereda ärenden som senare ska avgöras av styrelsen ett annat beredningsorgan utanför styrelsen som verkar fortlöpande, dock endast när det gäller ärenden som särskilt hänskjutits dit för beredning och senare ska behandlas av styrelsen. Däremot har en arbetstagarrepresentant inte rätt att närvara i ett beredningsorgan som har ett fortlöpande uppdrag enligt en stående arbetsordning, ett reglemente e.d. när till exempel VD förbereder ett ärende för ett styrelsemöte som ett led i sitt normala ansvar inför styrelsen, vare sig han gör det ensam eller i en av honom sammankallad arbetsgrupp.
Styrelses ansvar och arbetsformer
Alla ledamöter av en företagsstyrelse har samma skyldigheter, rättigheter och ansvar. Denna så kallade likställighetsprincip innebär till exempel att såväl stämmovalda ledamöter som arbetstagarledamöter omfattas av aktiebolagens regler om personligt ansvar vid försumlighet att i vissa lägen begära företaget i likvidation. Styrelserepresentationslagen innehåller inga regler om styrelsearbetets former och innehåll. Däremot regleras arbetsformerna översiktligt genom bestämmelser i aktiebolagslagen och i lagen om ekonomiska föreningar. Bestämmelserna innebär att styrelsen får fatta beslut i ett ärende först när samtliga styrelseledamöter så långt möjligt fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.
Arbetstagarledamöterna ska få del av underlagsmaterial i rimlig tid och på rimligt sätt. Om till exempel ett skriftligt eller muntligt underlag presenteras på ett främmande språk som inte behärskas av samtliga ledamöter, har dessa rätt att åtminstone få en översatt sammanfattning av materialet.
Sekretess
Vad som diskuteras i styrelsen är ofta av konfidentiell natur. Eventuell information om sådana frågor ska därför under alla förhållanden stanna inom företaget och där behandlas med stor försiktighet. Ska upplysningar lämnas utanför företaget fordras beslut av styrelsen eller verkställande direktören. Detta beslut kan avse dels vilka uppgifter som får lämnas, dels vem som får lämna uppgifterna. Det är alltså inte tillåtet att i andra fall sprida information om t.ex. prognoser, budgetar, eller planer rörande investeringar, produkter eller dyligt.
Styrelserepresentationslagen innehåller visserligen inga särskilda regler om tystnadsplikt för arbetstagarledamöter. Dessa är dock i samma omfattning som övriga styrelseledamöter skyldiga att iaktta sekretess när det gäller uppgifter som kan skada företaget om de kommer ut.
Vidare kan styrelsen i varje särskilt fall besluta att vissa uppgifter ska hållas hemliga. De enskilda styrelseledamöterna är bundna av ett sådant beslut men har möjlighet att i protokollet reservera sig mot det.
Styrelserepresentationslagen innehåller inte – till skillnad mot MBL – någon regel som uttryckligen ger de fackliga representanterna rätt att föra information vidare till exempelvis den fackliga klubbstyrelsen.
Jäv
Jäv innebär situationer då en arbetstagarrepresentant inte får delta i styrelsearbete. Aktiebolagslagens jävsregler gäller lika för arbetstagarledamöter och stämmovalda ledamöter. När det gäller behandlingen av vissa frågor får dock arbetstagarrepresentanter inte delta. Detta gäller främst frågor om Kollektivavtal.
Stridsåtgärder
Annat där facket har väsentligt intresse som kan strida mot arbetsgivarens, t.ex. rättstvister eller uppläggningen av kommande löneförhandlingar. Enligt uttalanden i lagens förarbeten anses det i regel inte vara fråga om jäv när sådana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för så kallade samverkansförhandlingar. I princip gäller jävsregeln inte frågor som rör arbets- och företagsledning. En särskild jävsregel gäller arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana företag som avses i 2 § MBL, till exempel kooperativa företag. Dessa får inte delta i styrelsens beslut i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning men väl i behandlingen av sådana frågor.
Dispens
Den statliga nämnden för styrelserepresentationsfrågor kan medge undantag i vissa fall, när arbetstagarrepresentation skulle medföra väsentlig olägenhet för företaget.
Skadestånd
Ett företag eller en lokal facklig organisation som bryter mot en bestämmelse i styrelserepresentationslagen kan få betala ekonomiskt och allmänt skadestånd.
Ersättning och utbildning
Arbetstagarledamöter har enligt förtroendemannalagen rätt till den ledighet som fordras för styrelsearbetet och rätt till bibehållna löneförmåner vid sådan ledighet. Något särskilt arvode utgår inte. LO och PTK ordnar kurser för arbetstagarrepresentanter. Till dessa får arbetstagarrepresentanterna av konkurrensskäl inte ta med företagsinternt material som är framtidsinriktat (planer, prognoser, budget med mera). Ledighet för att delta i utbildning ska begäras i god tid.